Biodiversitet - ett mått på biologisk mångfald
Biodiversitet, även biologisk mångfald, handlar om variation på flera nivåer. I denna text erbjuds en definition, några exempel på hög och låg lokal biodiversitet samt en diskussion om människans relation till biodiversitet.
En definition
Biodiversitet handlar primärt om artrikedom eller variation. Variationen kan studeras på tre nivåer.
Den första nivån är inom arten. Variationen av genpolen inom en art visar hur uthållig och flexibel arten är i en given miljö. En bred variation medför bland annat att arten kan överleva trots förändringar i omgvningen. En låg variation innebär att arten blir sårbar om miljön förändras.
Den andra nivån är mellan arter. Hög biodiversitet innebär att en viss miljö uppvisar en bredd av olika arter och ett flertal kopplingar mellan arter. Dessa kopplingar kan vara ett tecken på ömsesidigt beroende eller ett välmående inom ekosystemet. En hög artrikedom är ofta ett tecken på att ekosystemet kan försörja många arter. Energiomsättningen och omsättninger av biologiska byggstenar är hög.
Den tredje nivån är på ekosystemnivå. Inom ett avgränsat land- eller vattenområde kan flera ekosystem förekomma. Ekosystem går inte in i varandra men de angränsar till varandra. Ett flertal olika ekosystem intill varandra är också ett tecken på hög biodiversitet.
Biodiversitet kan mätas på land eller i vatten. Eftersom olika land- och vattenområden kan vara väldigt olika finns det ett mångfaldsindex för att göra ekosystem jämförbara. När man vill mäta förändring ska man antingen jämföra med hur ett index inom samma område har förändrats över tid eller skillnaderna mellan likvärdiga ekosystem. Man kan t.ex. jämföra en barrskog med en annan barrskog instället för att jämföra en barrskog med en regnskog.
Artrikedomen i svenska ekosystem är relativt låg jämfört med artrikedomen i de ekosystem som finns i regnskogar eller i varma havsvatten. Det beror delvis på klimatet. När klimatet ändras förändras även förutsättningar för liv inom ett visst område. Under nedan rubrik beskrivs flera skäl till förändringar och under sista rubriken beskrivs människans direkta inverkan på flera förändringar.
Olika naturtyper
För ett ge några exempel på naturtyper och hur biodiversiteten kan skilja sig inom liknande naturtyper har korallrev, en svensk skog och en svensk äng valts ut.
Korallrev är kända för att ha en hög biodiversitet. Den översta bilden visar ett välmående korallrev som är full av färg, form och rörelse. Den nedre bilden visar ett korallrev som har förändrats. Orsakerna kan t.ex. vara ett förändrat pH-värde och/eller ändrad temperatur.
Det är mycket som tyder på att klimatförändringar och mänsklig aktivitet ligger bakom reduceringen av arter i korallrev.
En vanlig svensk skog har inte lika hög artrikedom som en regnskog. Det kan dock vara skillnad på skog och skog. Ett kalhygge innebär en förslust av flera arter. När det inte finns träd fulla med kryp och utrymmen att bo i försvinner vissa fågelarter från skogen. Vissa arter som tar skydd av trädens skugga försvinner när träden försvinner.
En äng är enligt de flesta ett relativt öppet område med fritt växande gräs. De ängar som visar upp en högre biodiversitet innehåller fler grästyper och mängder av blommor. Variationen av insekter blir därmed större och förekomsten av humlor och bin är högre. Insektsätande fåglar och marklevande djur lever gott i denna miljö.
Människans inverkan
Den finns ett flertal anledningar till att biodiversiteten kan minska:
- Växtförädling
- Klimatförändringar
- Avverkning
- Utfiskning
- Förgiftning
Alla våra odlade grödor förekommer med en bred variation. När växtförädling har blivit industriell använder man t.ex. en vetesort eller en majssort på enorma arealer. Detta medför det som kallas monokultur. En art dominerar ett ekosystem. Antalet andra arter är låg och helt eller delvis undanträngda. Människan försöker avsiktligt att minska biodiversiteten för att öka avkastningen på jordbruket och minska antalet oönskade arter (skadeinsekter). En bieffekt blir att även önskade arter minskar då de inte får någon mat eller skydd.
En följd av att temperatur och väderfenomen förändras/tillkommer minskar antalet arter inom vissa ekosystem. Det behöver inte innebära en direkt minskning då flera arter ifrån södra och centrala Europa rör sig norrut med ökad värme. De nya arterna ökar tillfälligt biodiversiteten men de har samtidigt inga naturliga fiender vilket gör att de tränger undan andra arter och den totala artrikedomen minskar på lite sikt. Ekosystem på land och vatten förändras ofta mot en minskad biodiversitet med ökad temperatur eller med ökad regnmängd.
Det är människor som avverkar skog som medför en minskning i biodiversitet. En förtätning av skogen tar lång tid. När skogen har växt upp igen efter några decennier kan biodiversiteten öka igen. Skogsavverkning har tidigare varit omfattande vilket betyder att enorma arealer blir till kalhyggen. I och med att kunskapen kring skogsavverkningens effekter på biodiversiteten har avverkningen hanterats med viss omsorg. Delar av skog och höga stubbar lämnas kvar för insekternas och fåglarnas skull. Även gnagare mår bättre i tätare vegetation eftersom de så tydligt syns för rovfåglar när de rör sig på öppna ytor. Människan kan alltså både skada och bevara arter.
Vår hav runt Sveriges öst- och västkust är relativt artfattiga. Den enorma utfiskningen har dock gjort läget ännu värre. När man fiskar med stora nät och tar upp merparten av vuxna fiskar som kan fortplanta sig minskar snabbt antalet fiskar både i absoluta tal och i artvariation. Utfiskningen minskar biodiversiteten i många hav och Östersjön är ett ganska extremt fall. Detta är en direkt effekt av människans fiskeindustri. Vi skapar enorma avtryck i naturen.
Slutligen kan biodiversitet minska genom spridning av gifter. Jord- och skogsbruk besprutas ofta för att minska andelen skadeinsekter. Detta i sin tur minskar antalet djur som lever på insekter. I många fall får djuren som lever på insekter i sig giftet som insekterna har fått i sig. Skillnaden är att t.ex. fåglar äter många insekter och får i sig giftet från alla de förgiftade insekter de äter. Till slut dör även de större djuren av giftet. Annan påverkande förgiftning är när kemikalier dumpas i vissa områden och giftet läcker ut i omgivningen och/eller grundvattnet. Det kan ödelägga större områden.
Det pratas mycket idag om att ett av de stora miljöhoten är drastiskt minskad biodiversitet. Det har aldrig funnits så få arter globalt under människans existens på jorden som nu. Många arter har helt dött ut. Vissa utan att vi hunnit upptäcka dem. Många arter är utdöende och fridlysta. Biologer befarar att de flesta fridlysta arterna snart kommer att vara försvunna. Skövlingen av regnskogar tar död på många arter som bara finns inom vissa lokala ekosystem. Uttorkningen av flodutlopp gör att fiskar och andra arter som leker (parar sig) uppströms försvinner och dör ut. Ändrad pH-halt i mark och vatten gör att vissa arter inte kan överleva. Allt detta beror på mänsklig aktivitet. Samtidigt som vi breder ut oss och ökar i antal minskar andra arter i antal. Det är på väg att bli en monokultur över hela planeten där människan är den dominerande arten som lämnar lite plats åt andra arter.
Denna text är inte avsedd att vara alarmistisk. Läget på många platser på jorden är mycket kritiska och på andra platser kan det snabbt förändras. Det finns inga tecken som tyder på en minskning i nedgången av artrikedom och definitivt inte någon förbättring. Krisen inom biodiversiteten är påtaglig.